Mycket kort blogg idag, om ingenting, som vanligt
Sorry för den sena bloggen idag. Har dragit på mig en ordentlig förkylning, så går det när man ger sig ut. Man borde ha suttit inne själv med sin spritflaska (handsprit alltså), munskydd och latexhandskar. Men inte då, man ger sig ut och sätter sig i ett rum tillsammans med tolv andra personer och diskuterar kompetenser. Min kompetens är inte självbevarelsedrift, då hade jag stannat hemma.
Fick chansen att gå igenom min egen kompetens samt hjälpa andra att hitta sina. Rätt intressant. Stor splittring i gruppen avseende ålder, utbildning, erfarenheter och ambitionsnivå. Det enda gemensamma verkade vara att alla var kompetenta på det dom gör. Det är väl enbart kompetenta personer som är intresserad av att utveckla sig och hitta förbättringsområden antar jag. Puckon verkar vara rätt nöjda med sig själva, tyvärr är det rätt gott om dom.
Nå, vad kom man fram till… att jag ska vara säljare, hitta affärsidéer utomlands och, hör och häpna, öppna restaurang. Rätt rart faktiskt, den som föreslog det sa att han skulle komma i alla fall, man börjar alltid med den första kunden så varför inte. Får bygga om lägenheten ”Bar Bergman”. Hyresvärden blir väl irriterad men det är Lundbergs och för dom verkar allt vara en pengafråga. Bott snart sextonår i min lägenhet och ingen från hyresföretaget har ens varit inne i lägenheten annat än när det har varit nåt fel. Renovera eller byta vitvaror är det absolut inte tal om. Det skulle väl vara ok om dom inte höjde hyran varje år, dom följer Uppsala Hems index trots att dom i alla fall renoverar utifrån vissa planer, Lundbergs gör absolut ingenting. Man undrar vad det är som kostar mer år från år. Räntan går ner, fastighetsskatten sjunker, nåt underhåll gör man inte osv osv osv, man blir bara förbannad när man tänker på det.
Fast jag ska inte klaga, utsikten är värd nästan hela hyran, speciellt en sådan här dag. Solen skiner, frost på taken och julkänslan börjar närma sig. Om det inte vore så himla kallt så vore det perfekt… eller i alla fall bra… eller i alla fall hyggligt… eller i alla fall inte så illa….. eller i alla fall acceptabelt….. eller i alla fall inte för djävligt….. Om bottennivån är ”inte för djävligt” och det avbryts med stunder av eforisk glädje får man vara nöjd med livet tycker jag.
Nu ska jag ställa vid köksfönstret, njuta av utsikten och av vetskapen att jag inte behöver gå ut idag…..
