Sista dagen
ska man verkligen summera året bara för att det är slut?nOK, kanske lite tidigt att göra det innan det är slut....Vad jag menar är att tillbakablickande är väl gammaldags? Vad lär man sig egentligen av att tänka på sånt som har hänt? inte mycket faktiskt. Misstag är till för att upprepas eller hur?
Fail, fail again, fail better...
Kan ni verkligen säga att ni har lärt er av era misstag? Kan ni ärligt säga att misslyckanden har gjort er starkare? Jag är tveksam. Helst hade jag gått genom livet utan misstag och misslyckanden men nu är det inte så. Man får vara nöjd med att man faktiskt har ett par år kvar att åstadkomma det där underverket man var så säkert på att göra när man var liten. Man skulle ju förändra världen, man glömde nog bort att det var en själv man skulle om inte förändra så i allafall utveckla
Inga nyårslöften i år. Inga föresatser. Inga bli bättre människa. Inget sluta röka. Inget gå ner i vikt. Inget börja träna. Inget alls. Löften bryts, föresatser lever man inte upp till. Lika bra att släppa pressen på den ständiga förbättringen och inse att man är precis så medelmåttig som man har anat i alla år.
Som det står i bibeln:
The meek shall inherit the earth eller vad det nu heter. Det är ett löfte som heter duga det.
Fast medelmåttan måste väl vara i majoritet? Hur många är egentligen genier och hur många är egentligen urbota dumma? Nej, i en demokrati är det väl vi som är i majoritet som ska bestämma. Medelmåttepartiet. Vi som inte sticker ut. The Non Outsticking party.....
Nog om det
Några tips från året som gick
TACK FÖR I ÅR ÖNSKAR GNÄLLBLOGGAREN!
Regler är regler, eller?
Kan faktiskt förstå logiken i att det är dubbdäcksförbud på vissa gator. OM det nu är så att dubbdäcken river upp asfalten och det i sin tur ger miljöförstörelse. Nu är väl inte det helt bevisat men låt oss säga att det är så.
Logiskt mao att man inte ska åka med dubbdäck och förstöra miljön. Men... om det nu är tre centimeter is på gatan, däcken är inte i närheten av någon asfalt, ska förbudet då fortfarande gälla?
Om vi har trafikregler med ett visst syfte, som bla lägre hastighet vid skolor, så gäller dom enbart när syftet uppfylls. Lägre hastighet vid skolor gäller inte när det är sommarlov, då borde inte dubbdäcksförbudet gälla när det är is på gatan heller. Tål att fundera på. Tror faktiskt att det går att överklaga.
Visst har vi regler så det räcker redan? Regler och övervakning. Känns det bra att veta att man alltid kan spåras, att samtal sparas, att mail sparas?
Jag har inget att dölja, kanske man säger. men allt går att snedvrida och det är taget ur sitt sammanhang. "hur menade du när du sa så? Menade du egentligen inte si och så...? " känns lite oroande.
Sen måste jag slänga iväg några rader till världens nye gossen ruda, Laurent Gbagbov, som inte ger sig. Som en pojke i sandlådan vägrar han ge ifrån sig spaden han tog. "Du förlorade" Ja än sen då? jag ger mig inte. Jag är president och tänker vara president Så det så. Stampar säkert i backen också. Kanske slänger sig på golvet och slår med knytnävarna " jag vill vara president, jag vill vara president"....
Tänk om han varit idrottare istället. Speciellt en svensk idrottare som kommer tvåa. "dom var nog dopade"... då är vinnarskalle bra att ha, som politiker verkar det vara lite så där...
Fast erkänn att det är skönt att vägra erkänna sig förlorad. På bowlingspråk "han vill göra en re-entry".
Undrar hur många innevånare i Elfenbenskusten som vet att dom kallas Ivorianer. Låter som något ryskt kan man tycka. Kolonialmakterna behåller sitt grepp. Undrar vad dom kallar oss svenskar....
Ångest
Visst är det konstigt att man ska oroa sig för allt? Julångesten har precis lagt sig så kommer nyårsångesten. Vad ska man göra? Vad ska man äta? osv. Allt som man har stora förväntningar på verkar också komma med en baksida av ångest. Snart dags att planera för sommarsemestern. Vad gör vi nästa jul? ojoj. Hur är vi funtade egentligen? Vi är väl Lutheraner. Inga fest utan bakfylla. Inte ha kul utan dåligt samvete. Vuxenpoäng kanske.
Läste en bok som heter " De tio vanligaste misstagen som intelligenta människor gör" eller något sånt. En sak var att vi oroade oss för konsekvenserna av händelser trots att dom rimligtvis inte kan inträffa. Om man ser tillbaka så ser man att oron nästan alltid är obefogad, att det alltid löser sig, att det inte är så noga. Var det någon som märkte att du inte dammsugit före festen? Var det någon som märkte att du inte hann stryka skjortan innan mötet? Fick du sparken för att du kom för sent till jobbet? Kanske inte.
Samtidigt så ska man förståss dammsuga, stryka skjortor och, framförallt, var i tid. Har några kamrater som aldrig är i tid och dom bryr sig inte en som att folk får vänta på dom varje gång. Går det illa för dom? Inte alls, det går alldeles utmärkt. Själv är jag alltid för tidigt. Har gått otaliga varv runt kvarteret för att jag varit för tidig till möten. Blir faktiskt värre med åren.
Man måste bli mer Taoistiskt eller iallafall Puhistisk (
http://en.wikipedia.org/wiki/The_Tao_of_Pooh) slappna av lite mer och låta det hända istället för att styra allt ( och då ofta åt fel håll). Spela lite "Pooh sticks" istället för hetsig nätpoker....
Man skulle ju kunna gå och lägga sig igen och somna om.
Sista dagen
Klockan halv elva sista dagen på julhelgen. Sofia Coppolas Marie Antoinette på tv. Otrolig musik
Various Artists – Marie Antoinette (Original Motion Picture Soundtrack). Startar med ett av mina favoritband, Gang of Four. Grymt. Lyssna på den gitarren.. som taggtråd ( av någon anledning spår sex på soundtracket). Vacker film men inte så mycket mer. Är nog bara soundtracket till Donnie Darko som kan konkurrera. Finns tyvärr inte på Spotify, inte ens Gary Jules version av Mad World finns. Bara en dålig cover ( kan man göra en cover på en cover?)
Donnie Darko – Mad WorldNej, julen slut nu är det bara två helger kvar den närmsta veckan. Förr var men begeistrad över att jul bara var en förmatch till födelsedagen, nu kan det göra sak samma. Fast jag tror att mina föräldrar inte riktigt brydde sig om min födelsedag.. dom glömde faktiskt bort den ett år ( tror jag var typ 15), dom hade väl mycket med sitt kanske.
Fast egentligen borde man ta till vara på födelsedagar mer nu, det är inte så många kvar, 25 i hyggligt medvetande kanske, ytterligare 10 då man dreglande undrar när Hylands hörna ska börja. jaja. I år blir det nog en resa till danmark på födelsedagen och sen en middag på stan, inte det sämsta, får se till att hinka gammeldansk ( en vidrig dryck) på planet på vägen hem så man är på humör. Är det några andra än svenskar som firar trettondagsafton? vi är så härligt egna i vår religiositet.. annandag pingst... jaja
Har helgen varit bra undrar ni. Ja, det tycker jag. Har inte varit utanför dörren mer än att gå på bio igår kväll, Tron, i övrigt har jag hållit mig inne. En tur till sopstationen. vår egen alltså, är den enda motion jag kostat på mig. Inte så lätt det heller, vi har nio olika lådor att sortera i, inte undra på att det blir fel ibland. Vi tar numera bort allt där det går att identifiera att det är vi som har slängt. Någon tant i huset verkar gå igenom soporna och leta efter adress etiketter. Lite udda hobby kan man tycka men alla får väl bli lyckliga på sin egen soppa...
Nej. dags att ladda för måndagens jobb. Har inte ens haft en antydan till söndagsångest ikväll, inte ens startat upp jobbdatorn. Det borde ge vuxenpoäng. Fyra dagars jobb, känns inte riktigt så, vem ska man egentligen ringa till? Har inga muslimska kunder ännu. Man borde nog ha det.
Gissa vad? Imorgon ska jag verkligen träna.. not, jodå, nya livet...not, banta som en tokig... not... Skojar bara.
Som jag skrev. Känns som man är på en alkoholdiet, last week I lost three days. Nästa vecka får det bli en GT diet.... Tur man inte gillar julmat.....
Julafton
Avslutade julafton med midnattsmässa. Låter kanske inte så kul men låt en läspande präst säga " jesus skulle skattskrivas" så blir det rätt kul. Någon trodde hon var lesbiskt. Säg "en lesbiskt läspande präst" fort tio gånger så får ni höra hur det låter. Lite trist predikan. Man har hört storyn förr. Kan dom inte hitta på något nytt? Jesus dog för våra synder.. men det kan väl inte ha hänt så mycket när han levde och dog? Undrar vad han skulle tycka om han kom tillbaka. Dags för en ny Jesus som kan förlåta oss våra synder snart.
Om läspar så finns det faktiskt religioner där den första raden i predikan inte innehåller ordet skattskrivas. Muhammed var från Mecka.. funkar bra. Buddha tittade på naveln, funkar. Ät inte kor, funkar. Skattskrivas.. sådär.
Annars var julen bra. Julmaten slank ner som vanligt:
Köttbullar, Turkiska köttbullar, prinskorv, chili strömming, lime och vodka inlagd sill, lingonsill, senapssill, limegravad lax med senapssås, skinka, ägghalvor med kaviar och räkor, rödbetssallad, jansson, stekt strömming, stilton ost, julöl och Ålborgs. Hur mycket som helst kvar, fattar inte att jag ska göra så mycket mat varje gång. Fast det är väl det som julen handlar om. Överflöd. Sen kan man ju dämpa samvetet med lite välgörenhet.
Fick biljetter både till Lundell och till Eldkvarn. Uppskattade presenter. Lundell på Cirkus i Stockholm kan bli en riktig höjdare. Hemmaplan. Bästa konserten jag sett var nog Lundell på Soliden. En repris på det tack.
Eldkvarn är det väl dags att se igen, var nog två år sedan sist. Plura har verkligen kommit i ropet på gamla dar, blir nästan lite väl mycket. Fast det är ju fortfarande något av det bästa vi har i Sverige så varför inte.
Fick Tommy Cooper dvd och biografi av mig själv. Årets egen julklapp alltså. Tommy Cooper, vilken hjälte
"just like that"
I am on a drinking diet, last week I lost three days.....
Imorgon ska jag förlora en dag. Ska inte göra någonting alls. En ambition som det blir svårt att förverkliga om jag känner mig själv rätt. Men jag ska iallafall försöka. Dra fram bönsäcken till öppna spisen och sitta kvar tills veden är slut.
Resedagbok från London
Julshopping i London låter som en bra idé eller hur? Det är det också men ibland är vädrets makter emot en. Torsdag till söndag blev torsdag till onsdag. Möten inställda, semesterdagar istället för jobb, pengarna rann iväg. Mer snö i London än det var i Sverige när vi åkte.
Men nu till berättelsen.
Torsdag
Tidig morgon. Bil till Benstocken. På planet och sen händer ingenting. Ingenting. Två timmar på ett trångt plan. Kommer till slut igång men tror ni dom har vett att bjuda på frukost? Nejdå, 70 spänn för lite bröd, juice och en kopp kaffe. Blir ett ilsket mail om det..
”Titta, där kommer min väska, precis bakom din” säger jag glatt och går ut till ankomsthallen. Köper lite whiskey i shoppen och ska lägga ner den i väskan... ok, koden funkar inte. Vafan? Men, vänta nu, har jag ett sånt band på handtaget? Nix pix. Jag har tagit fel väska. Är det pinsamt eller? Lite kanske.
Bort till informationsdisken, ringa fixa och dona men till slut ordnade det sig ändå. Tur det. Fan vad jag hade blivit... irriterad... om någon tagit min väska.
Sen går det väl bra. Laddar våra Oyster kort och tar tunnelbanan mot hotellet. Lite trassligt kan man nog tycka. Tog väl en och en halv timme att till slut hitta rätt. Låg inte långt ifrån Paddington station. Helt ok hotell. Helt ok rum. Badkar.. jaaaaa. Gillar badkar på hotellrum. Men.. ”har ni internet? ”, ”ja, men det kostar 13 pund dygnet....” 140 kr för internet? Det kostar två veckor hemma. Vi snålar och låter bli. Lite ovant att inte kunna vara uppkopplad hela tiden. Vi får förlita oss på BBC för nyheter.
Promenad i kylan neråt Oxford och sen vidare till Covent Garden. Lite shopping och några pilsner senare tog vi oss trötta hemåt för att testa badkaret. Lite whiskey och gin gjorde susen.
På kvällen blev det en lokal italienare. Förrätt, varmrätt och en panna rött, 300 spänn. Bara ok mat, kommer att visa sig vara den sämsta maten på hela resan.
London verkar uppmuntrande billigt.
Fredag
Fredagen var vikt för Tate Moderna. Tunnelbana och promenad. Kallt kallt kallt. Fina kvarter runt Tate. Otroligt bra museum. Helt gratis. Alla stora var representerade; Jackson Pollock, Picasso, Rauschenberg, Braque, Warhol osv osv. Sen massor av konstnärer som jag aldrig hört talas om. Dom hade tom en Dali uppe, en av det mest kända ( narcissus någonting). Väldigt bra museum. Märkligt att vi ska ta betalt i Sverige men här är det gratis. Fast vi insåg snart att allt inte var gratis.
Fortsatte på Milleniumbron i rena snöstormen. Usch och fy. St Pauls tog 15 pund i inträde. 15 pund för att gå in i en kyrka? Den är visst näst störst i världen. Näst störst?! 15 pund. Ni skojar. Det brittiska imperiet har gått under för att man nöjde sig med att vara näst störst men ändå dyrast. Det kan ni fetglömma. Vi investerar istället våra pengar i det lokala näringslivet, närmare bestämt den lokala bryggerinäringen.
Två pints och ett par whiskey senare tog vi oss glada vidare mot shoppinginfernot i Soho, Oxford street och Bond street. Snöskor på.
Tur genom China town men till slut hamnar vi på en engelsk pub igen. Efter en sen lunch bestående av hamburgare, dagens soppa, irish coffee och....öl lullade vi vidare.
Promenad hemåt men tyvärr gick vi ordentligt fel. Där ligger ju Hyde park. Om vi har det på vänster sida så kommer vi hem. Yeah, right.....No it´s on the left. Right. No left... Vi gick hur som helst fel.
Hamnade illafall till slut på Victoria och kunde ta tunnelbanan hem. Förberedelser för kvällens stora händelse, musikalen The Wicked.
Efter ytterligare bad, whiskey och lite gin så tog vi oss bort mot Victoria igen där teatern gick. Fantastisk lokal. Fantastiska skådespelare, sångerskor och en helt fantastisk föreställning. Nog det bästa jag sett efter Lundell och Eldkvarn. Trea på min topplista över bästa föreställningar någonsin alltså. Inte en död minut under två och en halv timme. Rekommenderas varmt.
Kvällen avslutades sen med några pilsner på en av Londons många pubar. Finns en i varje gathörn.
Lördag
Tidig morgon som vanligt. Snön ligger tjock utanför hotellfönstret.
I väg med buss till Camden Market. Nu hade vi börjat inse att vi inte skulle komma hem på söndag och att det inte är någon som helst ide att försöka ringa. Gäller att anpassa sig. SAS telefonsvarare: ” Du har nummer ett”...ja!.... hundra tjugofem i kön..nej!. Jag stannade inte kvar i luren för att svara på deras kundenkät.
Camden market var till en början en stor besvikelse. De vanliga affärerna, Anette köpte en rock på American Apparell, med det vanliga utbudet av engelska t-shirts och muggar. Vi kom sen i ett område som hette the Stables, det var skillnad. Massor med vintage kläder, lite roligare kina importer och dessutom massor med läcker street food. Tyvärr hade vi ätit för mycket frukost men det var ändå frestande att prova de chilli marinerade tigerräkorna på kinaståndet.
Hittade en affär som bara sålde engelska fina gamla kläder. Blev en Gloverall duffel för 65 pund, hade kunnat handla hur mycket som helst, var nästan sugen på att åka tillbaka en annan dag. Såna kläder görs inte mer.
Camden market avslutades, förvånansvärt nog, med några pilsner på den lokala puben. Då snöade så man inte ens såg ut genom rutorna. Vi inser mer och mer att vi inte kommer att komma hem på söndagkväll.
En tur hem, bad, whiskey och lite gin innan vi tog oss bort till Shepherds Bush. Thaimat, helt brilliant ( ”You like shlimps?” Äl det nåt fel med de ellel?) och sen konsert med The Saw doctors. Märkligt ställe. Först så började dom före utsatt tid och sen var den nog en timmes kö för att lämna in jackan, vilket väldigt få naturligtvis inte gjorde, och sen en näst intill obemannad bar. Bandet bra, publiken ännu bättre. Alla kunde alla låtar. Måste ha varit en stor irländsk koloni på besök. Hem direkt efter konserten för att ladda inför hemresan/ ombokning/ söndag i London.
Söndag
Vad gör man om man inte vet om man kommer hem, om man blir kvar, om man blir ombokad osv? Man måste göra som man ändå hade tänkt sig eller hur? Så vi tog en tur ner till Kings Road och gick i lite finare affärer... Gräddan och vi liksom. Vi såg nog inte ut som någon grädda precis, nu börjar man bli lite sjabbig ( and we don´t care, som det heter i visan).
Hittade ett riktigt bra varuhus, John Lewis, så det blev lite shopping idag med. Sen hamnade vi.... gissa var.... på en pub. Träffade några andra olycksbröder ( kanske var att ta i, dom verkade mer irriterade över att bli ombokade till ekonomiklass än att dom blev försenade ett par tre dagar) och vi insåg nu att det var kört. Hittade uppkoppling och nu var vårt flyg inställt. Vad göra? Bokat nytt hotellrum var det första. Osäkra på om vi skulle få ersättning så tog vi det billigaste vi hittade, Leisure Inn, 50 pund natten inkl frukost. Taget. Tillbaka till gamla hotellet och hämta väskorna. Träffade på ett par strandsatt svenskar som hade hört att twitter var bäst om man vill veta vad som händer, och det vill man ju. Hem till nya hotellet. Fjärde våningen, trångt som en hönsbur...... jaja, vad gör man inte för att spara pengar. V hade då inte insett att SAS betalar kalaset.
Planen för kvällen blev att äta thaimat på Churchills in i Notting Hill. Kö men vi fick bord. Kopplade upp mig, gick in på facebook, blev kompis med SAS och skrev ”vi är fast, vad göra?” tar 30 sekunder så får jag svar ”skicka mobilnummer” gör det och sen ringer det efter två minuter. Otroligt, helt otroligt. Bästa servicen jag varit med om men hur ska man veta att man behöver kolla twitter för att veta vad som händer och vara med på SAS facebooksida för att få hjälp? Världen förändras onekligen och det är ju bra.
Mycket riktigt. Inga flyg från London till Stockholm före jul. Nästa bokningsbara 29 januari. Blir det värre får man säga upp lägenheten och leva på SAS. Enda chansen att boka om är via telefon, vilket är omöjligt, eller på flygplatsen, vilket är jobbigt. Vi blir till slut ombokade till ett flyg från Birmingham på tisdagkväll, sen övernattning på Kastrup för vidare färd hemåt. Kanske inte optimalt men vi kommer iallafall hem. Då var det bara till att hitta tågbiljetter, ta ett par pilsner till och sen förbereda sig på ytterligare en dag i London.
Dragiga hotell i London? Inte då....Lyhört? Inte då..... Sunkiga mattor? Inte då....men man ska inte klaga, man är ju svensk och får lida för att man är snål.
Måndag
Inte speciellt nöjda med hotellet så jag tog en liten promenad och frågade runt. Hittade The Duke of Leinster alldeles bredvid som ville ha 89 pund för ett väldigt fint och stort rum som tom hade balkong. Taget. Dessutom hade dom fri uppkoppling. Tack för det brittish telecom eller vad dom nu heter. Bredvid hotellet ligger det en grekisk restaurang som gör reklam för Edvard Persson! Vad får dom allt ifrån?
Lite surfing, lite softning och sen tåg vi bussen ner till Big Ben för att titta runt lite, Hamnade på en pub... nä?, jo! Lite lunch, ett par bira och sen vidare shopping på stan. Nu hade anette kommit i form så det blev en timme på Urban Outfitters, jag blev tvingad att handla en extra väska på Primark. Nu hade vi iallafall handlat åt oss själv, fortfarande inga julklappar handlade.
Hem och sen iväg på den lokala italienaren. Riktigt bra mat. Friterade risottobollar till förrätt för mig, calamari ( förståss) för Anette. En panna lite bättre vin, hoppas SAS betalar. Hem för en lite orolig natt men om man ska ligga vaken så ska det vara i ett hemtrevlig hotellrum iallafall.
Kallt på Trafalgar Square. Fontänen tom fryst.
Tisdag
Visst är det svårt att göra något när man vet att man måste iväg? Jag har svårt för det iallafall. Tog en tur runt Portobello road men gick sen hem och tog en taxi till Euston station. Kaos. Totalt kaos. Hälften av tågen inställda. Vårt skulle gå strax före tre men jag sprang i väg och köpte nya biljetter för att hinna med ett tidgare. Hade sån tur att vi såg plattformen direkt och mer eller mindre sprang iväg. Lite panik när de första biljetterna inte fungerade men sen gick det bra. Ståplats förståss.. ett tag. Upptäckte att någon ockuperat två platser med sin resväska så jag erbjöd mig att lyfta upp den på hatthyllan och på så vis fick vi sitta hela vägen. Visade sig att paret mitt emot var danskar och skulle med samma flyg till Köpenhamn.
Kaoset på terminalen var faktiskt inte så farligt som man kunde ha trott. Kan man komparera kaos?
Vi insåg situationen och... gissa vad... satte oss på nåt som liknande en pub, Parmigana, för att.. jo, ni gissade rätt, ta en bira.
Bredvis oss sitter en kille i flipflops. FLIPFLOPS!!! Det är för fan vinter...
Tar oss lite mat, en bira... konstigt eller hur? Höll nästan på att missa incheckningen. Två timmar försenat men det var ju bra.
OK. Nu sitter vi iallafall på planet... ” välkomna, vi ska snart lyfta”. Ingen tror kaptenen och mycket riktigt. Man har fått med 28 bagage för mycket... Risk att vi måste gå ur och visa vilket som tillhör vem. Nytt besked till slut att man har lyckats lassa på bagaget som kommit från Köpenhamn och som inte blivit utplockat... En och en halv timme senare kommer vi iväg. Kör fort men väl framme i Köpenhamn så först kommer vi inte fram till vår gate för den är upptagen, vi byter gate men då är den låst... Lite illa.
Framkomna och trötta så var det dags att hitta hotell. Hilton 2850 danska för ett dubbelrum... Oj. Det lär vi inte få tillbaka. Dom tipsar om ett hotell en bit bort så vi tar taxi. Checkar in kvart i ett. Släcker halv två... Äntligen i Köpenhamn alltså.
Onsdag
”Du, vad är klockan egentligen?” Hm,. Mobilen hade inte ställt om för europeisk tid. Tur att vi vaknade. Hade bara fattats att vi hade försovit oss. Nu sitter vi iallafall på Kastrup med en kopp kaffe och väntar på avgång. Försenat förståss men ändå. Kom iallafall iväg en timme sena och landar på Arlanda halv elva. Buss till Benstocken. Skrapa blåis av bilen och sen är det raka vägen hem. Home sweat home.
Summering. London riktigt trevligt, bra priser, bättre mat än ryktet men man kanske ska undvika att åka mitt i värsta vintern.
Bild med pub och dubbeldäckare. Mycket London.
Världen håller på att förändra sig och vi står kvar på flygplatsen och ser på
Världen förändras. Det vet man ju redan men ibland blir man extra påmind.
Weekendresa till London. Torsdag till söndag. Visserligen två timmar försenat på vägen dit men ändå inget som gjorde att vi borde ana oro. Framåt fredag eftermiddag blev nyhetsbullentinerna från Heathrow allt allvarligare. Framåt kvällen började vi inse att vi nog måste kolla vad som gäller.
Ringer supporten kvart över nio svensk tid, dom öppnar nio. Efter fem olika knappval, bla frågar man om jag åker ekonomi eller businessklass ( vi bönder har inget behov av hjälp eller?). Första gången blir jag nerkopplad direkt efter att jag tryckt ekonomi. Vid andra försöket och lika många knapptryckningar så kommer jag äntligen till en telefonsvarare:
”det är många som ringer nu. Du plats ett...” nu började ju hoppet gro lite, ”hundra tjugofem i kön”. 125 stycken före! Snabb uträkning. Fem telefonister, varje samtal tar fem minuter ger en beräknad väntetid på drygt 2 timmar. Inte så kul. Dessutom har inte SAS orkat sätta upp ett utlandsnummer utan det är ett vanligt 08. Tror inte min ekonomi klarar den kostnaden.
Tar en tur på stan, ringer sonen. Jodå, det ser ut som den ska gå. Hittar pub med uppkoppling. Kommer in på sas sida men där finns inget besked. Men... det finns en chattfunktion. Testar. Blir etta i kön.. och det var jag en timme senare också.
Rätt hopplöst men vi insåg iallafall att vi inte skulle komma iväg så vi fixade nytt hotellrum. Går och hämtar bagaget och då säger ett svenskt par att dom hört att bästa informationen kommer via twitter.
Hem, ut på stan, hitta pub med uppkoppling, leta upp SAS facebookgrupp, bli kompis, skriv ”vi är fast i London,vad göra?” Svar omedelbart, ”skicka telefonnummer”. Gör det och dom ringer efter två minuter. Blir ombokad till Birmingham om två dagar men ändå. Otroligt bra men hur kommer man på att det är via facebook som SAS sköter sin information numera? Nästan ingenting på hemsidan men ständiga uppdateringar på facebook.
Så. Till min slutsats. Kommunikation en till en är någon som är förpassat till det förgågna. Nu informerar vi många till många istället. Facebook är ett bra exempel där man kan kombinera detta. Visst, lite rykten florerar men det får man filtrera bort.
Så. Tack SAS men också SKÄRP ER. Skriv åtminstone att man ska ha koll på er twittersida och vara medlem på er facebooksida om man ska få service värd namnet.
Djävla engelsmän
Personligen har jag tyckt Beckham verkade rätt sympatisk, Conan Doyle skrev bra böcker, Shakespeare var rätt ok som pjäsförfattare osv men inte nu längre....
Facebook sidan "skänk en snöskyffel till England " har just nu över 7000 medlemmar... Snö är bara fruset vatten. går att ta bort... men nejdå. Det är väderkatastrof, säger dom. Det snöar lite lätt och är ibland är det under noll....
Jag är inte förvånad att dom förlorade ett helt imperium, jag är inte förvånad att dom är urusla i fotboll.. både fotboll och att regera över hela världen kräver ett visst mått av framsyn, man måste planera lite, tänka på vad som kan hända, kanske tom köpa lite utrustning. Snö, WTF, har dom aldrig haft snö förr?
Man har ju börjat vänja sig vid förseningar men nu pratar vi om veckor, inte timmar. Vi hade kunnat komma med på flyget den 27 december... Är väl nästan billigare för SAS att boka en taxi och köra oss hem?
Nu ska vi till Birmingham imorgon och förhoppningsvis komma med på flyget till Köpenhamn och sen, efter en natt på hotell, vidare hem på onsdag. Inte riktigt vad man förväntar sig av julveckan.
Nu ska man ju inte glömma att affärerna är öppna, det ligger en pub i varje hörn och att thaimaten är strålande.
Levern blöder
Kortet glöder
Det går pengar. Ändå har jag inte köpt några julklappar ( annat än till mig själv, i år får jag många klappar) så det blir väl till att akutköpa imorgon ( fast det är säkert inställt igen, man får inse att livet inte går att följa via en tidtabell).
London är anmärkningsvärt billigt. En pint runt 35 kr. Middagarna går aldrig på mer än 400 spänn. Igår var vi på Pub Churchill Arms och åt en förrätt, varsin gigantisk varmrätt (thai mat) och tre bira... 300 kr. En flaska whiskey på närlivsbutiken ( paki in.....) 160 spänn, på supermarketen 125. Kläderna också rätt billiga.
Var på vintage affär. Handstickade ulltröjor från skottland, 220 kr, duffel ( japp en äkta... ) 700 spänn. tur vi gick därifrån.. hade kunnat ruinera mig. Man gör inte kläder idag som man gjorde förr.... Allt var inte bättre förr, bara framtiden.
Jag på en pub med telefonen i handen. känns som det är det enda man gjort, försökt komma i kontakt med någon som vet... Återkommer med den reflexionen lite senare... världen har förändrats.
folk som går emot strömmen
Lite reflexion över mänskligt beteende.
Visst gillar vi folk som går mot strömmen. Själv brukar jag gå åt fel håll på IKEA, så mycket av en rebell är jag... fast det är väl ett av de värsta brotten man kan göra som IKEA svensk. Vi gillar Che, Gandhi och Mother Therese. Men ibland undrar man vad mening är att inte göra som alla andra.
Bowlingkväll. Fyra per bana, nästan fyrtio personer igång samtidigt. Alla utom en förstår att man bör ha vänster ben fram. Alla utom en förstår att strecket som är där framme inte bör klivas över. Alla utom en.... osv osv.
Min reflexion är väl mer, ser man inte vad dom andra gör? Är man så inne i sig själv att man inte tittar på andra och lär sig. kanske är så man ska vara. avskaffa köer, trafikregler och förnumstiga skyltar i tvätt stugan ( luddlåde bråk lär vara en av de vanligaste orsakerna till misshandel bland "vanligt" folk... jag som trodde det vara alkohol). Uppfostran handlar väl egentligen om att se till att livet fungerar smidigt tillsammans med andra? EQ och allt sånt.
EQ stod nog inte speciellt högt i kurs när en annan var liten, uttrycket fanns inte ens. Då var det råpluggande som gällde. Rabbla årtal när svenska kungar var födda, multiplikationstabeller och tyska prepositioner. Kommer idag inte ihåg något alls av detta, har inte ens något minne av att jag har haft behov av att kunna det.
Hade varit betydligt bättre om dom försökt få oss till sociala varelser, lära oss umgås, kanske lära oss tala inför grupp.
Att tala inför en grupp lär ligga högst på listan av vad folk är rädda för, att dö ligger tvåa. Man ligger alltså hellre i kistan än håller tal på en begravning. Märkligt. Men det är väl så vi är uppfostrade. Ställ dig sist i kön, utmärkt dig inte, var inte märkvärdigt, tro inte att du är något osv. Du skall icke märkas är svenskens elfte budord. Någon som kan dom andra tio? Skulle inte tro det.
Vi får helt enkelt skriva nya.
Du skall inga andra gudar hava jämte mobiltelefonen
Du skall icke hava lust till din nästan ipad
Du skall icke skriva en massa meningslöst pladder på bloggar...
där fick jag
slut för idag
Vart tog helgen vägen?
Eller rättare sagt, vart tog söndagen vägen? dess frånvaro i mitt medvetande kan bero på att vi drog upp på lördagen lite väl länge. Man pallar inte längre helt enkelt. Förr kunde man vara uppe hur länge som helst, dricka nästan hur mycket som helst, sova ett par timmar och ändå vara i toppform, nu pallar man knappast att lukta på glöggen utan att bli trött och bakfull.
Det är väl ett ålderstecken. Finns det några positiva ålderstecken? Kommer inte på nåt. Man har erfarenhet säger ni, kanske det men jag kommer inte riktigt ihåg vad det nu var jag hade erfarenhet av, dessutom är det väl ingen som bryr sig om kunskaper som hur man tipexar längre. Finns det tipex att köpa fortfarande? Måste kolla det nästa gång jag handlar. Strålande produkt. Hur hade man klarat sig utan tipex och postit lappar? helt omöjligt.
Julklappsvåndan är större i år än någonsin. Vet inte ens vad jag själv vill ha. vet inte ens vad jag vill ha från mig själv och då är det illa. Får väl bli en bok eller nåt annat trist. Leif GWs har jag inte läst, inte Michael Connellys nya, inte Ken Follets ( som tydligen ska vara skitbra), sen fanns det faktiskt några till som verkar intressanta. Köper numera nästan alla mina böcker på Myrorna och dom har inte kommit in ännu.
Golfklubbor kanske? Jag ska nog ge mig själv golfklubbor i julklapp... det var länge sen. Började spela 1980 har sen dess haft tre golfset men då räknar jag inte det ihop skramlade set jag startade med. Järn tia, sjua, femma och järntvåa kompletterat med en damdriver. Inga 460 kubikar där inte... Obegripligt att man överhuvudtaget fick upp bollen i luften, om man nu fick det, blev rätt många ormdödare genom året. Skrek inte ens fore när jag missade, bättre att skrika hoppa...
Känns långt till golfsäsongen nu. Fyra månader idag tills vi åker till Budapest för vårgolfen. Sjätte året vi åker. har blivit Tjeckien, Polen, Belgien, Slovakien, Ungern och nu Ungern igen. Kul tradition. Udda ställen till bra priser är målsättningen. tanken är att ta sig ännu längre österut vad det lider. Någon som känner till några bra golfbanor i Ukraina eller Azerbadjan? kanske blir svårt med flyg. Tror inte norwegian eller Ryan flyger till Kiev ännu fast det kommer säkert.
Kan rekommendera filmen The Ghost Writer. Geniet Polanski får till en riktigt krypande thriller utan de vanliga schablonerna. Som sagt, rekommenderas, rekommenderas ännu mer om tvn är trasig ( rättare sagt om ert marsvin har ätit upp tv kabeln, djäkla monster.....)
Lördagmorgon
Vad gör man på en lördagmorgon? som det nästan heter i visan. I mitt fall är det soffan, tvn, kaffe och datorn som gäller. Skidåkning förståss. Vinterstudion. Strålande att kunna sitta i värmen och se dom plågas i snö och kyla. Minnet går tillbaka till Stenmark tiden. Första åket i sängen med en kopp kaffe sen upp och fixa lite och sen lagom med lite lunch till andra åket. Helglivet styrdes helt av tv-tiderna.
Vi sköt tom upp en elitseriematch i bowling för att se klart när Jonas Nilsson vann VM -guld i slalom, inte ens en diskussion, det var helt självklart att vi skulle skjuta hela spelschemat en kvart. Såna var tiderna. Tror knappast man skulle skjuta på en match idag för att omröstningen i Idol är fördröjt.
Sitter och lyssnar på en gammal favorit på Spotify; Hurt me med Johnny Thunders
Johnny Thunders – Hurt Me Tillagd alldeles nyligen. Kommer fler och fler skivor även från mindre bolag.
Visst trodde man att nätet skulle förändra livet men inte till den milda grad som det har gjort. Mail och surfing har vi ju haft ett tag men för min del har facebook, linkedIn och Spotify förändrat en hel del. Fick jobbet via LinkedIn, träffade min flickvän tack vara facebook, spotify har gjort att man återupptäckt många gamla favoriter. Dessutom har spotify gjort att "blandbanden" har fått en revival. Man gör sina spellistor och skickar runt. Kul tycker iallafall jag. Kan man bedöma folks karaktär utifrån deras musiksmak? Jag tror nästan det... Finns inga Carola fanns i min bekantskapskrets så vitt jag vet....
Tell what you listen to and I will tell you who you are... precis som man skulle vilja veta det......
skyfflar
en av mina läsare hade en kommentar igår angående skyfflar. Jag har en ännu bättre ide. Alla företag köper en snöskyffel per anställd och skänker dom till SJ... då kanske personalen kommer fram till jobbet i tid, dvs dom kan jobba, dom kommer hem i tid, dvs dom blir glada och utvilade.
Kampanjen Snöskyfflar till SJ har börjat!
Sen kan dom sälja dom i vår och skänka alla pengarna till UNICEF. För som vanligt så kommer SJ att betrakta vinter, snö och is som en ren engångsföreteelse. Skönt, tänker dom, detta var den sista vintern någonsin... igen.
kort inlägg idag, kommer mer, sitter på ett tåg på danska landsbygden och förundrar över varför tåget fungerar i Danmark men inte i Sverige...
Det goda företaget
Jobbar ni på det goda företaget? ett företag som tar ansvar för världen? Och som skänker pengar till de fattiga? Fast inte deras egna pengar utan era julklappspengar.
" Vi har i år beslutat att inte ge personalen några julklappar utan skänker dom istället till fattiga barn i afrika"
Låter ju bra men kan ni inte skänka det ändå? Måste ni skänka det som är mitt. Kan inte ens se att det är att skänka. Ge mig trehundra spänn så kan jag själv bestämma vad jag ska göra av dom. Snålskallar.
Sånt där retar mig. När man är så god och duktig men inte kan ta det ur egna fickor men förväntar sig en klapp på axeln ändå. Från var och en efter förmåga till var och en efter ljudvolym som Marx så riktigt sa.
Konstigt med en del, ibland då ska man bestämma själv och det ska vara så individuellt ( satsa på sig själv och allt sånt där snusk.. r__a i motvind heter det) men sen helt plötsligt då ska VI ställa upp och "vi har ensidigt bestämt att vi gemensamt ska....... ". Hyckleri.
Fast visst ska man skänka pengar till fattiga, självklart, och till handikappade, och till bris, och till vad dom nu heter, bovars rätt, och till missioner hit och grytor dit och ett lotteri för välgörenhet här och bingolotto och fan och hans moster. Snart kan man inte spela utan att få gott samvete längre.. var tog den den egoistiska vinningen vägen. " Jag köper lotter för att stödja föreningslivet." men släng dom innan dragningen då!
Nu är det jul och då djävlar ska vi konsumera. Hur fan kan skrivplattan bli årets julklapp? Kostar från 5000 spänn. Vad är det för fel på en begagnad bakmaskin?
Vad har ni för julklappsbudget egentligen? Med de nuvarande spritpriserna blir det knappast något över till julklappar. I år ska ungarna få en nybörjarsats Lego... då blir dom nog förvånade.... "var lite kreativ, bygg din egna läsplatta, det fick jag göra när jag var liten".
Nästa år får man väl en hembränningsmaskin i julklapp. bränn själv, gubbe... Inte så dumt kanske...Fast jag vet inte riktigt hur man gör. undrar om hembränning är olagligt i Turkiet.. kanske skulle starta en spritfabrik. Göra Apsolut... nu börjar det ta sig. The Apsolut company.. tar nog ett tag innan dom kommer på en och då har man redan bytt namn. Smyrnoff..... Bacacaradi. Äntligen en bra ide efter lång tids torka....
Kommer aldrig att hålla på Holland igen
Djävla holländare..... Håller hädanefter på något annat lag i VM.. Sverige kanske.
OK, man borde begripa att man ska beställa taxi i förtid, som taxi åkaren påpekade fem gånger när jag ringde för att ta mig till järnvägsstationen. "Taxin är upptagen..."
Vafan, har du bara en... japp.
Men till slut så lovade han ringa någon; "kommer om tio minuter". Går femton,ringer, "där om ett par minuter", går 25 minuter, ringer " kommer strax". Efter trettiofem minuter kommer taxin till slut, då börjar det bli sent.. ser fram emot en hotellnatt på schiphol. Karln pratar inte ett ord engelska men jag förstår ändå att han hade ätit... så, han kommer 25 minuter efter utlovad tid för att han satt och åt... men fan, lova inte att komma då!!!!.
Till slut övertygade jag honom att köra hela vägen till flygplatsen, stressad springer jag in..... försenat. Ska checka in.. går inte, måste fixa boardingkort och sen lämna väskan. "no we are closed".. vaddå closed... Går till nästa disk... "closed" till slut hittade jag en KLM disk som ville ta min väska. klockan är alltså inte mer än åtta på kvällen.
Kommer till slut in, tar en utmärkt pilsner. mer försenat, hinner nog handa lite... icke. kl nio stänger butikerna... på en av Europas största flygplatser. Sen hittar jag inte gaten för att det är så märkligt skyltat, inte ensam om att springa runt och leta. Äntligen på planet meddelar dom att vi blir ytterligare 45 minuter försenade för att det är kö till avisningen...inte för att lyfta alltså utan till avisningen... jaja. Föreslog att alla skulle gå ut och pissa på planet....
kom hem till slut. drygt 2 timmar försenad. inte så man vill spendera en fredagkväll, dessutom nykter..
fast man ska inte klaga... jo det ska man, man ska klaga, man måste få gnälla lite, alla borde ha en gnällblogg. fast nu måste man vara snäll annars får man inga julklappar, döper om mig till en glöggblogg, vad är klockan... snart får man nog ta sig en liten Blossa... Glöggen heter B L O S S A som det heter i reklamfilmen. Det är iallafall min favorit.
Återkommer senare med lite lördagsreflexioner.
Döden gör sig påmind
Fan, man läser för mycket skit. Köpte en bok på flygplatsen: Heidegger and a Hippo walk through those pearly gates.
Pretentiöst? Hell yeah. ... ooops.. inte heidegger slalomåkaren utan filosofen... hippo betyder flodhäst. flodhäst borde heta riverhorse... om vi fick svenskar fick bestämma. What do you call an animal who eats ants? eatanter? no...myrslok.. skojar bara...
Back to the book. Är ni rädda för att dö? inte? klart ni är. Fast... man kanske är rädd för att man inte har levat. dö utan att gjort allt det man ville göra..fast när man är yngre vet man inte vad man vill göra, när man blir äldre orkar man inte. Som sex. Nu när man vet ungefär hur man gör så orkar man inte och dessutom är boken rätt bra...
Boken handlar bla om att den största livslögnen är att vi inte erkänner att vi ska dö. De flesta har dött men det kanske blir ett undantag för mig. Så, vi vet att vi ska dö men vi gör inget åt det. Man borde ha bättre koll på vad det är man kommer att säga när man dör, vad är det man då kommer att säga att man borde ha gjort osv osv.
"I always wanted to be somebody. I know now that I should have been more specific"
Kl elva på ett hotellrum i en håla i Holland kanske inte är den bästa tiden att tänka på existentiella frågor, skulle aldrig ha köpt den där boken.. dyr var den också..
När jag ligger där på mitt yttersta och någon frågar vad jag ångrar mest så kommer jag att säga "jag skulle aldrig ha köpt den där boken..." kanske inte....
Man tänker nog mer på de goda stunderna och varför man inte gjorde det oftare eller tidigare. Uppskattningen av ögonblicket är i sin tur beroende av vad man gjort tidigare så en händelse eller situation idag skulle man antagligen uppfatta på ett annat sätt om den hänt tidigare. Alltså måste man sluta tänka på vad som hade hänt eller på vad som kommer att hända utan på vad som händer. .....Fan sånt svammel. Kan ingen stoppa honom? fast det är ändå ingen som läser ändå..... färre och färre läsare. jag förstår er.
