Superstars och Roffe Bengtsson

Torsdag redan. Fan vad dagarna går fort. Som Matt Johnson ( The The)sjunger. ” Minutes drag and the hours jerk” ( fantastisk artist ny spotifylänk: http://open.spotify.com/album/5K5vUTocXxi9OTkSDQEbx8)


Lördag hela veckan ( Kurtan…. Det är också en hjälte). Superstars på tv igår. Gamla idrottshjältar. Tyvärr inte dom mest karismatiska… Var tog alla original vägen? Frank, Ricky, Patrik, Carla. Dom blev gamla kanske…Fast Ricky Bruch blir nog aldrig gammal. Han har fortfarande svenska rekordet i diskus, satt 1984.. Superstars är kul i alla fall. Man kommer ju ihåg hur Isak vann världsfinalen ( tror jag det var), hur Ricky slängde medicinbollen i väggen och hur den rökande, öldrickande fd Formel 1 föraren James Hunt sprang hundrameter på 10.9 ( tror jag det var). Men, som allt annat, det var länge sen nu.


Dom skulle ha en superstars för gamla komiker också, stand up superstar. Kurtan, Carl-Gustaf ( och han är visserligen död men det var bara ett exempel), Lars Ekborg ( ok, han är också död, käringar över fyrtio…sånt gör dom inte längre), Roffe Bengtsson ( också död.. går inget bra det här, dagen efter kvällen före, kanske den roligaste sketchen genom tiderna). Alla är döda. Tur vi har Stefan och Krister ( Edvin i full frys, vilken hjälpte.. Menar du nu?)


Undrar vad man gör på 100 meter idag. Man får väl ta vätskepaus halvvägs kanske… Sprang på 11,6 när jag gick på högstadiet vilket var bra då, nu lär man nog få svårt att ta sig under 15. Det är ungefär samma fart som en 10.000 meterslöpare håller varv efter varv ( nästan i alla fall). Ger lite perspektiv på hur otroligt bra dom är eller också ger det perspektiv på hur otroligt dålig man själv är. Vore i alla fall kul att prova även om man säkert kommer att misslyckas.


För att citera Samuell  Beckett ( han som väntade på vadå?) ” Try, fail, try again, fail better” Inte dumt tänkt. Om man skulle gråta för alla misslyckanden då blev det inte mycket gjort. Upp igen och sen misslyckas. ”Slog du dig. Jajjamänsan!!”


Som den svenska traditionen kräver. Torsdag är sushi dag. Sushi och miso soppa måste vara en numera ingå i den svenska mattraditionen tillsammans med pizza, kebab och makaroner ( var tog det stuvade vägen förresten och var kom pastan ifrån?)


Så, för att inte försmäkta av hunger så lägger jag ner nu och går och äter sushi. Rekordet på tjugofem bitar sitter löst.

 
Lovar att gnälla mer imorgon... man har tappat stinget. Gnällstinget... kommer nog tillbaka.

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0