bulletinbergman

Vad är farligast? Nazister i uniform som står på torgen och förnekar att förintelsen har skett eller etablerade debattörer sittande i de fina salongerna, rökande kubanska cigarrer och förneka att Mao är en av världshistoriens största massmördare? Vad är skillnaden på rödvinsvänsters blundande för brott av Mao, Stalin och i viss mån Pol Pot mot vit makt människornas hyllande av Hitler?

Jag ser ingen stor skillnad. Den enda skillnaden är att den ena gruppen inte kan verbalisera sina förvridna åsikter medans den andra har plattformen, kan formulera sig och får allmänhetens öra. Vilken tycker ni är farligast? Jag tycker det är självklart.

Märkligt att åsikter som människor har haft i sin ungdom sitter så fast rotade. Kan förstå ungdomar som sitter och skriver revolution på nån nation i ungdomen men inte att mogna människor håller fast vid sina åsikter när man måste inse att ens tidigare verklighetsuppfattning inte riktigt stämmer med hur världen ser ut.

Varför blir jag så upprörd undrar ni? På en enkel fråga hur man kan ”gilla” Mao, en av samtidens största slaktare, på facebook får jag följande svar av en av sveriges mest ansedda debattörer med kraftigt s förtecken:

Mig veterligt dödade inte Mao någon.

Men det kommer mer:

Något positivt?  Som filosof och poet var han utmärkt, hans insatser som krigsherre var inte fy skam även om Zhu De var vassare (och nog mer älskad av kineserna än Mao, även om ingen i Sverige vet vem han var).
Han deltog i upprättandet av ett oberoende Kina, skapade ordning ur kaos, ställde till med kaos igen, och lade grunden för vad vi tror blir Aisiens århundrade...ingen politisk ledare av den dimensionen är fläckfri, och att sitta på sin kammare och yvas över detta tjänar inget till. 
Kina har haft boxaruppror och kulturrevolutioner, de har hunsats av kolonialstater och figurer som Mao och Hong Xiuquan inspirerat till magnifika omvälvningar (men Hong och kristendomen vinner väl över Mao och kommunismen i eländeslistan?).
Det här kan diskuteras. Men inte med politiskt korrekta fjantskallar. Revolutioner är ingen golfturnering. Den som vill fånga lejonungar måste krypa in i lejonets kula. För att kunna avskaffa geväret måste vi ta upp geväret. Etc.

Man måste helt enkelt offra några, uppgifter talar om runt 70 miljoner kineser som under Maos ledning omkom till följd av hans politik, för att vinna något. Vad säger det om människosynen? Rödvins revolutionärer tycker man ska krypa in lejonets kula? Vad händer då med cigarren han posera med på profilbilden?

Vet inte varför jag stör mig så mycket men det är väl den självgoda tonen i svaret antar jag.

Fast idag är det vacker och ljus väder, varför då reta upp sig?

Som Morrissey sjunger ” Why spend valuable time with people who I much rather kick in the eye”. Kanske lite drastiskt men den sak man lär sig med åren är väl att bli mer tolerant men att tolerera mindre. Sluta knyta näven i fickan och sluta ursäkta oss.

Undrar om debattörer, politiker, opinionsbildare verkligen har förstått kraften i de nya nätverken? En del har det säkert men inte är väl aktiviteten så stor som man kunde förvänta sig? Kanske kommer mer framåt valet.

Nu är väl ändå året vi som inte medverkar i debatten, vi som inte blir inbjudna till Bröllopet med stort b, vi som faktiskt både har rösträtt och röstskyldighet räknas.

Rösta för fan!!!! Rösta gärna ”fel” men rösta.