En vinterpromenad on memory lane
Tänkte skulle ta en promenad genom mina minnens Uppsala, snöklädd som man minns det som barn. NI vet på den tiden då varje parkplätt vara spolad, då man åkte skidor varje vinter, då Tomten åkte släde. Nu kommer han digital, en e-handlare som alla andra.
Ni får ursäkta språket, är verkligen ingen författare men det är tydligen inte Stieg Larsson heller så vad kan man kräva? Fast vad det har för betydelse om han skrivit böckerna själva eller inte kan jag inte förstå. Antingen är dom bra eller också är dom inte bra, enkelt. Själv är jag inte speciellt förtjust, orkade inte ens börja på del tre. Just nu håller jag på med White Swans. Inte helt ny men intressant ändå. Handlar om tre generationer kvinnor i Kina från sekelskiftet fram till idag. Klart intressant oc h läsvärt.
Hur som helst.
Börjar hemma ( förstås) går över St Olofsbron, fd Järnbron, synd att dom bytte namn tycker jag. Järnbrogatan var betydligt charmigare än St Olofsgatan. Förbi Ofvandahl och upp i universitetsbacken. Snerke på höger sida, aulan på vänster, Fyrisbiografen och upp till Martin Luther Kings Plan och slutligen in på gamla kyrkogården. Hammarskölds grav är väl den största attraktionen för turisterna, hela kyrkogården har något gammalt och rätt deprimerande över sig tycker jag. Stillhetens kapell är ett under av tristess och sextiotalsdesign.
Bodde på Krongatan fram till till 1965. Kungsgärdets småhusområde, efterkrigstidens egna hems ideal. Mjölkbutik på hörnet till Karlsrogatan. Mjölkflaskor med pant och cellofan kork. Konsumbutik inte så långt därifrån där det idag, som på så många andra ställen, är dagis. Tar Snickargatan upp mot trädgården där det fanns tvättstuga när jag var liten. Egna hems föreningen hade ett stort hus med tvättstuga då det inte var så vanligt i arbetsvillor på den tiden. Kommer egentligen bara ihåg den giganstiska mangeln som jag var livrädd för, man hade ångest för allt…..
Fortsätter ut på Karlsrogatan och passerar Ekebyvallen. På min tid var den omgärdar av höga stängel och man fick inte sparka boll där trots att det var tomt. Då var det något naturligt, nu undrar jag varför. Märkligt. Vi spelade istället på gräsmattan utanför Studentstaden. Två tröjor som mål och sen var det bara att dela.
Kommer upp till Lasseby. Leches nu kulturskyddade bostadsområde. Lär vara det första området i Sverige där man hade gemensamhetsutrymmen på gården, lekplats och tvättstuga. Vet inte om det stämmer. Aluminium husen, som alltid kallades punkthusen, står kvar fortfarande. En designers mardröm kan man tänka. Upp till Sommaro där nu Uppsalas, kanske Sveriges, kanske tom världens bästa sushi restaurang ligger. Visst, dom bombade Pearl harbour men dom gav oss sushi, Kurosawa och Kawabata.
Den gamla Shellmacken på Norbyvägen är riven, där står några morderna bostadshus idag, Ungdomsgården Gläntan är däremot kvar, dock inte som ungdomsgård, såna finns väl inte längre, utan som kommundelskontor. Tar sen Norbyvägen tillbaka in mot stan. Passerar Eriksbersgkyrkan där alla skolavslutningar hölls. Mamma försökte få in mig på kyrkans barntimmar när jag var i femårs åldern. Var tydligen inte speciellt välkommen tillbaka, det blev bara ett besök, hade redan då svårt att hålla tyst. Är det bara Gud som får prata i kyrkan eller?
Passerar i alla fall Bror Hjorts hus. Skäms att säga att jag aldrig varit inne trots att det stått där sen jag var liten och bara bett mig att komma in. Man får skämmas lite. Fast Näckens polska har man ju sett om det nu är någon ursäkt.
Tar sen och svänger av så jag kommer tillbaka till Studenstaden där jag gick på dagis. Ser faktiskt ut som när jag var liten. Går över Triangelns gård, förbi Hästen och upp på St Johannesgatan och Folkes livs som väl alltid har legat på Rackarbacken. Folke är säkert död tros butikens namn. Går vidare in mot stan. Observatoriet på vänster sida. Har faktiskt målat deras plåttak men det var länge sen, det är mycket som var länge sen. Går backen förbi Märtas fik, räksalladsmackor och flipper på lunchrasten. Hette egentligen Ekoxen men för oss och säkert alla andra också så var det Märtas. Lite folkligare än Stickan 20 meter upp i backen.
Är nere vid ån igen, passar KFUM borgen och går sen över det som blev kvar av järnbron, svänger höger och är sen hemma. En tur runt minnenas kvarter är gjord på mindre än en timme. Uppsala är en småstad och det tycker jag den ska förbli. En stor småstad. Finns gott om betongghetton, finns gott om små storstäder, finns gott om städer, Uppsala är i vissa delar unik, hoppas de som bestämmer börjar inse det snart. Förändringsivern är idag i klass med sextiotalets rivningsvåg. Bävar inför framtiden.
Inte lätt att hitta uppsala musik till spellistan så det får bli det uppenbara, dvs Owe Thörnqvist. Rockens svenska fader. Varmkorvboogie och Gun från Dragarbrunn…
