bulletinbergman

Nu kanske ni tycker jag är elak men jag får leva med det. Har själv ett BMI på 29 så jag kanske kastar semlor i choklad hus nu men men, man får inte ducka för sanningen.

Såg ett förslag att man skulle lägga en avgift på läsk som skulle gå till att finansiera överviktsoperationer… OK, så om jag är sugen på en dricka, jag som är så smal och trimmad, så ska jag betala för att andra uppenbart har varit sugen på dricka väldigt väldigt ofta.

Är det bara jag som tycker att överviktsoperationer känns som lyxvård. Vi går mot ett samhälle där man mer och mer finansiera sin vård, både som vuxen och åldring, själv men just detta ska tydligen samhället betala. Jag har svårt att se varför man inte kan finansiera det själv.
Hade en bekant som gick till sjukhuset för att lära sig äta rätt…. Se på TV fatso! Dagligen massor med tips om hur man äter rätt. Svårt att skylla på att man inte visste. ”vad, kan man inte äta fem pizzor per dag utan att bli tjock?”.  Hjälp människor med finansieringen istället. Landstingen kan börja erbjuda lån på 10 år till bra villkor så kan folk få bestämma själva. Patienten spar väl in så pass mycket på mat att det borde kunna finansiera operationerna.

Samma sak med exempelvis rökavvänjningskurser som landstinget tydligen haft tidigare. Det borde man betala själv på samma sätt som butox behandlingar, näsminskningar och bröstförstoringar.

När vi inte klara det fundamentala i vården så tycker jag att man ska ta sig en ordentlig funderare på om man verkligen ska syssla med denna typ av lyxvård.

Själv har jag en privat sjukvårdsförsäkring. Den kostar ungefär 250 kr per månad och garanterar mig specialisthjälp, efter remiss, om jag blir sjuk eller får en skada. Ska inte göra reklam så jag säger inte vilket bolag men jag är oerhört nöjd och ser det som en livskvalitet att jag får den vård jag behöver utan att behöva ödmjukt be om den. Visst, det är ett svaghetstecken att jag känner att jag behöver den men erfarenhetsmässigt så har det fått mig att må bättre. Rätt skönt att gå till läkaren och känna att jag redan betalt för detta istället för att känna att man är lite gnällig och kanske belastar det allmänna med onödiga besök.

Tittade på Guldbagge galan igår. Kände mig rätt utanför. Enda film jag sätt är Kvinnor som hatar män.. heter den så? Och den tyckte jag var rätt dålig, fast jag tyckte inte om boken heller. Man borde kanske ha sett fler svenska filmer, några hade jag inte ens hört talas om, svagt. Inte många svenska filmer som lockar. Låt den rätta komma in som jag såg först häromdagen var intressant och lämnade ett starkt intryck kvar även efter att filmen var slut. Det är nog den enda på många år som jag tyckt varit intressant. Men, som sagt, inte många man sett.

Svårt att värja sig från floden av anglo-amerikanska filmer som väller över oss men egentligen har det väl ingen betydelse var filmen är gjord om den är bra. Fast det måste finnas massor av bra filmer som man aldrig hör talas om. Man får engagera sig lite mer. Såg att det kostade 150 kr att se Avatar i 3D… det är dyrare än normal biljetter på stadsteatern. Så blir industrin förvånad att folk försöker hitta andra, billigare lösningar för att se film. Fast 3D dröjer det väl ett tag innan vi har i tvn. Vem vill se Patrik Sjöberg i 3D? Apropå att det är Mästarnas Mästare ikväll, kanske veckans bästa program.