Typisk måndagsblogg

Måndag morgon igen efter en helg av träning, mat och filmtittande. Låt den rätta komma in på fredag, Benjamin Button på lördag och Up på söndag. Eftermiddags pass på Väderkvarn på fredag, intensivgympa på Ekeby på lördag och Pulsmedelpass på Ultuna på söndag. Tre dagar och tre friskis anläggningar. Väldigt prisvärt årskort, 2500, för att få tillgång till alla tre. Perfekt.
Att man sen vräker i sig hemgjord cannelloni ( receptet kan fås vid förfrågan) och rödvin på kvällen är väl inte så konstigt, man måste unna sig nåt, träna för att kunna äta. Fast maten tar över, alltid. Fattar inte att jag ska äta så mycket jämnt, mat är den bästa födan som det heter, i min värld är det nog den enda födan också.



Annars händer det väl inte så mycket över helgerna längre, förr var man stressad om man inte hade ett fullspäckat program ( har nog skrivit det tidigare) men nu vill man bara slöa, kolla lite tv, läsa lite bok, ta ett glas rött….. Det blir i alla fall måndag igen snart, livet har för många måndagar, ungefär 1500 kvar nu…. Fast då är det 3000 helgdagar kvar. Undrar om man tänker så när man blir pensionerad också. Då kanske man tänker tvärt om.



När man blir gammal borde man bo där det är varmt och skönt. Sverige är ett fantastiskt land men det är för kallt… både på vintern och på sommaren. Visst, just nu är det väldigt fint men hur ofta är det snö på vintern? Mest blask och regn. Sommrarna är svala och regniga, vintrarna kalla och regniga, höstarna blåsiga och regniga, vårarna blommiga och regniga… Fast nu kanske jag var negativ. Man gnäller väl om det är sommar hela tiden också. Vad är det för väder? Sol…. Imorgon då? Sol….. osv. Undrar hur man skulle må om man inte fick gnälla….



Men, som jag skrivit tidigare, jämfört med de flesta andra i världen så har man det väldigt bra. Vad är en tennisarmbåge att gnälla över….


Såg att Bengt Westerberg har en miljon i styrelsearvode från Röda Korset… så dit går inte mina pengar i alla fall. Vilka kvaliteter har en expolitiker som gör att han är värd det beloppet fast han inte ens jobbar i bolaget. Visserligen kommer inte hans arvode från insamlade bidrag, sägs det i alla fall, men jag har ändå svårt att se värdet. Får hitta andra organisationer att skänka till istället. Läkare utan gränser kanske. Amnesty är nog ändå mitt första val, hade Haiti haft en fungerande demokrati och övriga världen brytt sig tidigare så hade omfattningarna av katastrofen troligtvis inte blivit i närheten vad som nu har hänt. Ett av världens fattigaste länder, totalt utsuget av sina ledare, nära USAs kust, visst är det märkligt. Fast Haiti har väl inte ansetts som en säkerhetsrisk. Vore ju onekligen bättre om man kunde agera i tid istället för att vänta tills det är för sent.


Har inte rapporterat om min nya bantingskampanj… varför, undrar ni säkert, för att det inte är någon bantningskampanj förrän man har gått ner i vikt, det är först när man har gått ner som man vet att man bantar. Samma som en kompis sa. Om man står i ett handbollsmål och inte tar några bollar, är man verkligen handbollsmålvakt då?

 

Snart dags att åka och hämta dottern på Arlanda. Ett halvår utbytesstudier i Ankara. Jag är ordentligt avundsjuk på dagen unga som får chans att se världen och som dessutom tar till vara på de möjligheter som finns. Själv höll jag mig hemma, var en riktig fegis, ångrar mig ordentligt nu. Som jag tydligen har sagt till någon; skaffa dig en mentor så du slipper göra alla misstag själv. Man skulle haft en jobbcoach när man var femton sexton istället för nu, känns som det är lite sent…..


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0