Tycker mer och mer om norskor
Skriver nu när det går att komma ut på nätet. Tydligen klarar inte min windows sju version av att surfa på routers med vissa säkerhetskodningar, märkligt, när saker blir bättre så blir det tydligen svårare. Hur löser man nu detta? Ingen aning.
Fast det är väl ett extremt i-landsproblem antar jag. Inte kunna surfa var man än befinner sig. Man är för djävla bortskämd.
Tillbaka till dagens gnäll. Flygpassagerare. Mobiltelefonpratare och andra människor som inte begriper att hålla tyst eller åtminstone dämpa sig lite. Måste man höras jämt? Är det någon form av bekräftelsebehov som yttrar sig i att man skriker i mobiltelefonen när man sätter sig ner på sin plats på flygplanen? ”titta så viktig jag är, jag pratar ända tills vi startar”.
Nej, du har bara en vriden bild av din betydelse i världen. Lägg på. Håll tyst och, om du är riktigt snäll, kryp ner så vi slipper se dig. Fan, jag kan verkligen bli irriterad i bland, rätt ofta faktiskt. Blir aldrig arg, bli irriterad.
Blir alltid fascinerad av flygplan, hur får man skiten att lyfta utan att flaxa. Fast om vi kraschar så kraschar vi. Inte mycket att göra något åt. Luta dig framåt och håll huvudet mellan knäna... jo, det lär ju hjälpa. Bang boom krasch. You´re out. Bättre än att ligga som ett kolli i en sjukhussäng iallafall.
Glömde att bulletinen nu ska handla om resande. Turkiet närmare bestämt. Dagens tur var Arlanda till Antalya. Helt ok även om man kan fundera lite över beskeden vi fick angående flygbussar.
Men samtidigt så får jag höja kepsen för Norge och norskorna. Stod och letade efter en busshållplats när det kommer en tjej i dryga tjugoårsåldern springande och skrek vad heter du. Visst, man har ju blivit lite känd men inte trodde jag att unga norskor läste min blogg.. nu var det inte så, hade glömt visa kortet i bankomaten.. allt för lite uppmärksamhet eller hur? Blev nästan rörd av deras snällhet. Hur tackar man för något sånt? Vet inte, finns det någon dagens ros i norske blaet eller vad tidningar heter in Norge. Oljaavisen kanske. Semesterna hade kunnat börja olyckligt.. Människor är fantastiska.
Over and out from Turkey, 33 degrees and I am sweating like a pig. Honk honk.
