80-talet

Vem var det som kidnappade mitt 80-tal?
Vem har bestämt att vi ska minnas samma saker? Vadå Forever young, Ultravox och annat skit, hur kom det att representera hela 80-talet?

80-talet för mig var helt annan musik.

Bauhaus, Defunkt, Prince förståss, början på hiphop vågen, Beastie Boys, NWA, Tom Waits, Clash ( dvs Mick Jones) sköna dub excess på Sandinista, Talking Heads, nattkonserterna från tyskland osv osv . Jag lysssnade inte på Falco, Jacob Hellman eller vad dom nu heter.
Men nu ska man vara nostalgisk och då djävlar ska det vara lika. Inte fan får man gå på nostalgiparty med Ice Cube eller Sheena E. Snart dödsstraff på att inte gilla ABBA i Sverige, jag tycker INTE om Abba, tyckte inte om dom då, tycker det är ännu värre nu. Guldet blev till sand, not, skit blev till guld, mycket guld
Men man ska inte klaga, man får vara glad att man minns något överhuvudtaget, dröjer nog inte många år och sen är allt som händer nytt och kul. Görs inte många rocklåtar om Alzheimers....undrar om man inte har missat en stor målgrupp här, inte nog med att dom köper skivor fortfarande men dom köper samma skiva gång på gång för att man glömt att dom redan har den.

Kommentarer
Postat av: Svanlund

...hmmm kanske inte rocklåter om Alz men en kompis var nyligen på en kongress om åldrandets psykologi i Santiago de Compostela. Där var Dylan objekt...vad behöver en sån åldring (cyniker, poet, musiker, been-there-done-that...).Kanske, Bergman, är man ändå en målgrupp....

2010-11-02 @ 14:54:18

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0