Springa i värmen

Försökte mig på en kortare löprunda igår enbart för att få bort stelheten i vaderna efter mitt försökt till fotbladslöpning häromdagen. Fungerade inte... inte alls faktiskt. Orkade inte mer än 30 minuter innan jag gav upp. Brukar annars försöka springa, även om det är långsamt, hela tiden utan att stanna. Ingen bra trend detta. Ska väl inte behöva vara något värre att springa i värme i Turkiet än hemma. Det är väl all Efes som förstör konditionen. Första runt tolv varje dag.. inte bra, inte bra alls. Blir slut med det när vi kommer hem. Finns inte några riktigt bra vägar att springa på heller, snarast ren betong.. Fast det kan det vara i Berlin också så det är väl lika bra att vänja sig. Nu börjar man iallafall komma in i semesterlunken, gå upp sent, ta en frukost, bilen till stranden, beställa in en Efes, fundera på var man ska äta på kvällen, ta en tupplur, ta in en efes till, hem, ett dopp i poolen, ta en whiskey, duscha, gå ner och äta, avsluta med en whiskey på balkongen... Så går dagarna. Tog en vecka att varva ner, en vecka att koppla av och avslutande veckan kommer man väl att ha arbetsångest igen. Det är på semestern man inser hur bra pensionärerna har det...... Tio hårda år kvar... minst kanske man ska säga, vad vet man. Om tio år ska vi bo i värmen, hoppas vi iallafall. Får dra ner på kraven lite, man behöver inte ens hälften av det man har hemma, meningslösa prylar och kläder som egentligen inte får en att må bättre. Jaja, existensialismen kom nog inte från ´Turkiet, här tänker man inte längre än dagen räcker... fascinerande att se byggjobbarna i huset mitt emot.. inte mycket till planering. Visst är det skönt att vara svensk och veta hur hela världen fungerar, veta att vi gör det bättre? not.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0