Hemma igen

Hemma igen efter en dryg veckas semester. Dags att börja om med träningen inför nya "stordåd". Funderat en del på varför det gick så dåligt i Berlin. tror jag har svaret. Jag underskattade helt enkelt loppet. Eftersom jag tog mig runt i Stockholm i det skitvädret så tog jag för givet att det skulle gå bättre i Berlin utan att jag skulle behöva anstränga mig. DÅligt med träning sista fyra veckorna, höll inte diet osv... men ändå trodde jag att jag skulle under 4,30 men det var helt omöjligt.
 
 
Gick ut löst men redan efter 10 km kände jag att benen började stumna. Sen blev det inte bättre ju längre loppet gick. Började nästan gå på slutet men bara nästan. Tur att det var så mycket folk ute och kikade, väldigt mycket folk faktiskt. säkert fler än löpare, lite skillnad mot i Stockholm.
 
 
 
Sen var banan rätt oinspirerande. Långa breda boulevarder men lätt uppförsbacke. tungt och trist. Dom säger att det ska vara platt men då föredrar jag branta korta backar jämfört med långa sugande uppförslöpor.
 
 
Testade en del energi gel men jag är skeptisk. Fast man vet inte hur det gått utan dom heller. Kanske inte min grej.
 
 
Pektån på höger fot fick sig en riktig smäll, helt blodfyllt runt nageln när jag kom i mål. Lyckades få ut allt men det blev till slut en infektion så det blev till att uppsöka sjukstugan i Akbuk. Antibiotika spruta i baken, lite kräm på tån och efter ett par dagar var det bra igen. 800 spänn fattigare men det får man leva med, det kostar att springa maror.
 
 
Uppladdning ska snart börja inför Amsterdam i oktober 2013. långt dit men det är nog dags att ha en plan iallafall. Kanske nåt kortare lopp innan dess för att testa formen. Hoppas fler har lust att hänge med, gå med i facebookgruppen.
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0